Vad såg jag för tjusning i det här egentligen?

Jag har så länge jag kommer ihåg älskat att laga mat och baka. På lördag- och söndagsmornarna älskade en väldigt liten Rebecca att kliva upp innan mamma och pappa på helgerna och ordna frukost på sängen (dvs 3 cm tjocka skivor sirapslimpa och så saft till det). När jag gick på lågstadiet tyckte jag att det var jätteroligt när jag på sommarlovet smet hem strax innan lunch för att koka potatis och värma på förlagat tillbehör till pappa. Eller när jag efter första hemkunskapslektionen någon gång i fyran/femman bakade grahamsbullar så att mamma, pappa, mormor och morfar hade sina frysar fulla.

I sexan ökade jag svårighetsgraden rejält och ställde till med trerätters till mamma och pappa i födelsedagspresent. Jag minns än idag vad jag gjorde till huvudrätt... Fläskfilé, hasselbackspotatis, min specialsås (en kombination av grönpeppar- och rödvinssås) och... Håll i hatten - HEMMAGJORD BEARNAISESÅS. Ja, jag måste ha varit en riktigt konstigt barn...

Så matlagning och bakning har alltid och kommer nog alltid att vara en stor del i mitt liv. Vad jag däremot har svårt att förstå just nu är hur jag under väldigt lång tid älskade att laga mat till mig själv. Alltså BARA till mig! När jag pluggade i Kalmar kunde jag laga superavancerade måltider till mig själv. Nu hittar jag inte den inspirationen. Något hände på vägen... Kanske att jag helt plötsligt levde med någon att laga mat med eller till.

Nu är jag tillbaka på den punkt då det är matlagning till mig själv som gäller och jag önskar att jag kände samma glädje till det som jag gjorde i Kalmar. Ändå försöker jag hitta goda recept, tänka nytt och känna glädjen till det. Kanske kommer det tillbaka. Det hoppas jag innerligt!

När jag klurade på detta nu ikväll (faktiskt när jag stod och lagade mat) så kom jag fram till en sak. Varför ses man inte oftare och lagar vardagsmat ihop? Nu menar jag inte att en person bjuder hem några kompisar på middag utan att verkligen laga mat TILLSAMMANS! Utan krussiduller och svåra rätter. Varför kan man inte ses hemma hos någon en gång i veckan och laga enkel vardagsmat? Det skulle kunna vara spagetti och köttfärssås, paj, lasagne, soppa eller fiskgratäng. Enkla saker helt enkelt. Sen äter man tillsammans och så får alla med sig en liten matlåda hem att ha till lunch dagen efter. Är inte det en jättetrevlig idé? Som en liten matcirkel. :) Det finns ju massa fördelar med detta:

1. Du slipper laga mat och äta ensam
2. Du kan få inspiration av andra människor och deras matlagningskunskaper
3. Du får med dig en matlåda hem
4. Du får umgås med dina trevliga vänner

Bara fördelar!

Japp... När jag kom hem från jobbet blev jag så himla sugen på grönsakssoppa. Jag hade typ inga saker för att göra det, men jag tog det lilla jag hade. Sen kokade jag ihop en snabb och enkel grönsaksoppa. :)

1 st morot
3 st potatisar
1 rödlök
2 dl frysta gröna ärtor
1,5 - 2 l vatten (älskar spad!)
3 buljongtärningar
2 msk fryst persilja
1 knivsudd cayennepeppar

Såhär gör du
Skala löken, potatisen och moroten och dela i tärningar. Koka upp vattnet och lägg i buljongen och alla grönsaker utom ärtorna. Koka tills potatisen nästa är klar. Lägg då i ärtorna och smaksätt med persilja och cayennepeppar. Servera soppan med en macka eller knäckebröd.

Tips! Du kan ta vilken buljong du vill. Idag tog jag kycklingbuljong för det gillar jag. :)

Om du vill ha en slät soppa kan du mixa den, men jag föredrar en "bitig" soppa.

Ta vilka grönsaker du vill! Brocoli, blomkål, kålrot, majs, kikärtor, purjolök, palsternacka...

Smaklig soppmåltid!




Kommentarer
Postat av: Mikaela, 18 år och gravid.

Ser gott ut :)

2010-01-09 @ 22:10:34
URL: http://goesbothways.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0